Dagen har även idag spenderats hemma i sängen. Hatar hatar hatar att jag har fallit tillbaka i samma situation, i samma mörker som förra hösten, som jag äntligen hade lyckats ta mig ur, som jag lovade mig själv att jag aldrig skulle falla tillbaka i, precis där är jag nu, igen. Det är bara en sak, den här gången är allt värre.
Ovissheten skrämmer mig, jag själv skrämmer mig, och alla dessa beslut skrämmer. varför, varför, varför?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar